Avansert søk

3 treff

Nynorskordboka 3 oppslagsord

bymann

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

mann frå ein by
Døme
  • han har gjort bymann av seg

borgar

substantiv hankjønn

Opphav

frå lågtysk ‘bymann’; av borg (1

Tyding og bruk

  1. person med borgarrett i eit land;
    medlem av ein viss samfunnskrins
  2. i eldre tid: person som høyrde til samfunnsklassa av byfolk;
  3. i nyare tid: person som høyrer til dei velståande samfunnsklassene

Faste uttrykk

  • akademisk borgar
    person som er immatrikulert

byfant

substantiv hankjønn

Opphav

av by (1

Tyding og bruk

eldre nedsetjande nemning for bymann
Døme
  • ape etter byfanten