Avansert søk

3 treff

Nynorskordboka 3 oppslagsord

stoisisme

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

  1. filosofisk retning i antikken som mellom anna hevda at dygda og dermed lykka berre kan nåast gjennom full sjølvtøyming og sinnsro
  2. det å vere karakterfast og ha ro i sinnet;

dygd

substantiv hokjønn

Opphav

norrønt dygð, av duge; jamfør dyd

Tyding og bruk

  1. moralsk verdifull eigenskap;
    Døme
    • sparsemd er ei dygd;
    • dei kristne dygdene;
    • den største av alle dygder
  2. det å ikkje ha hatt samleie;
  3. vilje til god moral;

Faste uttrykk

  • ei dygd av nødvendigheit
    tvingande nødvendig
  • miste dygda
    1. ha samleie for første gong
      • gå inn for å miste dygda på neste fest
    2. miste uskulda
      • Noreg har mista dygda

miste dygda

Tyding og bruk

Sjå: dygd
  1. ha samleie for første gong
    Døme
    • gå inn for å miste dygda på neste fest
  2. miste uskulda
    Døme
    • Noreg har mista dygda