Avansert søk

16 treff

Bokmålsordboka 4 oppslagsord

ymt

substantiv hankjønn eller intetkjønn

Opphav

av ymte

Betydning og bruk

forsiktig antydning, vink
Eksempel
  • hun hørte ikke et ymt om saken

ymte

verb

Opphav

norrønt ymta

Betydning og bruk

snakke forsiktig om, antyde
Eksempel
  • han ymtet om at han ville selge huset;
  • ymte frampå om noe

gny 1

substantiv intetkjønn

Opphav

norrønt gnýr; beslektet med gnu (2

Betydning og bruk

  1. bråk fra folkemengde
    Eksempel
    • høre gnyet fra krigshandlingene
  2. intenst mas;
    Eksempel
    • regjeringskriser med støy og gny
  3. Eksempel
    • jeg vil ikke høre et gny

fingerpek

substantiv intetkjønn

Betydning og bruk

Nynorskordboka 12 oppslagsord

ymt

substantiv hankjønn eller inkjekjønn

Opphav

norrønt ymtr; av ymte

Tyding og bruk

det å ymte, ymting, uklar tale;
noko som er ymta, halvdrege ord
Døme
  • eg høyrde ymt om det;
  • eg fekk ein ymt om det

ymte

ymta

verb

Opphav

norrønt ymta

Tyding og bruk

  1. tale lausleg (om noko);
    nemne med halvdregne ord;
    orde frampå;
    gje vink om
    Døme
    • han ymta om at han kom ein tur;
    • ymte frampå om noko;
    • han ymta på at han kom til å slutte snart
  2. ha ein tanke (om), kjenne på seg
    Døme
    • det var som eg ymta om at det måtte vere så

glunk

substantiv hankjønn

Opphav

lydord

Tyding og bruk

  1. klunk (frå væske)
  2. Døme
    • få, ha ein glunk om noko

glett 1

substantiv hankjønn

Opphav

same opphav som glette (3

Tyding og bruk

  1. Døme
    • sende ein glett til sides
  2. Døme
    • ein glett i skylaget
  3. Døme
    • høyre ein glett (om noko)

peik, pek

substantiv inkjekjønn

Opphav

av peike

Tyding og bruk

  1. Døme
    • få eit peik om kvar familien heldt til
  2. lurt påfunn brukt for å narre nokon;
    Døme
    • gjere nokon eit peik

nysn

substantiv hokjønn

Opphav

norrønt njósn, av nýsa ‘snuse, speide’

Tyding og bruk

teikn, vink, ymt, svakt rykte, nyss (1
Døme
  • få nysn i noko;
  • han fekk nysn om saka

nyss 1

substantiv hankjønn

Opphav

samanheng med nysn

Tyding og bruk

kjennskap til noko;
Døme
  • han fekk nyss i planane til naboen;
  • ho høyrte nyss om kva han heldt på med

gny 1

substantiv hankjønn eller inkjekjønn

Opphav

norrønt gnýr; samanheng med gnu (2

Tyding og bruk

  1. bråk frå folkehop
    Døme
    • gnyet frå maskinrommet;
    • gnyet frå opptøyane
  2. intenst mas;
    Døme
    • gnyet frå alle krisemøta;
    • det vart så mykje gny om saka
  3. Døme
    • eg vil ikkje høyre eit gny

vise 1

substantiv hokjønn

Opphav

norrønt vísa eigenleg ‘måte å syngje på’

Tyding og bruk

lyrisk eller episk dikt med einfelt innhald og melodi;
(folkeleg) song (2)
Døme
  • syngje ei vise;
  • visa om Villemann og Magnill
  • i overført tyding:
    • ei halvkveden visehalvdregne ord; ymt;
    • enden på visajamfør ende (1, 5)

Faste uttrykk

  • den gamle visa
    noko ein ofte har høyrt før

tymt

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

  1. Døme
    • ein tymt av røyk
  2. Døme
    • høyre ein tymt om noko