Avansert søk

14 treff

Bokmålsordboka 7 oppslagsord

vedheng

substantiv intetkjønn

Opphav

jamfør heng

Betydning og bruk

  1. mindre del festet til en større og viktigere del
  2. i overført betydning: person, ting eller fenomen som er uselvstendig og underordnet
    Eksempel
    • jeg vil ikke bare være et vedheng

blindtarmsvedheng

substantiv intetkjønn

Betydning og bruk

lillefingerlangt vedheng som blindtarmen ender i;

adherens

substantiv hankjønn

Uttale

adherenˊs

Opphav

fra latin; jamfør adherere

Betydning og bruk

sammenvoksing;

fangarm

substantiv hankjønn

Opphav

beslektet med fange (3

Betydning og bruk

vedheng omkring munnpartiet hos mange virvelløse dyr til å gripe og fastholde et bytte med;
jamfør tentakel

appendiks 1

substantiv hankjønn

Uttale

apenˊdiks

Opphav

samme opprinnelse som appendiks (2

Betydning og bruk

i medisin: (vedheng til) blindtarm (1)

appendiks 2

substantiv intetkjønn

Uttale

apenˊdiks

Opphav

av latin appendere ‘henge ved’

Betydning og bruk

tillegg, vedheng (til en bok)
Eksempel
  • se appendiks A

bikrone

substantiv hankjønn eller hunkjønn

Opphav

av bi- (1

Betydning og bruk

vedheng eller utvekst på kronblad

Nynorskordboka 7 oppslagsord

vedheng

substantiv inkjekjønn

Opphav

jamfør heng (2

Tyding og bruk

  1. mindre del festa til ein større og viktigare del
  2. i overført tyding: usjølvstendig og underordna person, ting eller fenomen
    Døme
    • ho nekta å vere eit vedheng til mannen;
    • landet vart eit vedheng til USA

sleipe

substantiv hokjønn

Tyding og bruk

  1. lag eller vedheng som gjer at noko blir sleipt;
  2. i fleirtal: blaute, slimete vokstrar, særleg i vatn

blindtarmsvedheng, blindtarmvedheng

substantiv inkjekjønn

Tyding og bruk

veslefingerlangt vedheng som blindtarmen endar i;

adherens

substantiv hankjønn

Uttale

adherenˊs

Opphav

frå latin; jamfør adherere

Tyding og bruk

samanveksing;

henge 2

substantiv inkjekjønn

Tyding og bruk

  1. krok, stong eller liknande til å hengje noko på
  2. punkt der noko heng fast
  3. noko som heng ved;

appendiks 2

substantiv inkjekjønn

Uttale

apenˊdiks

Opphav

av latin appendere ‘henge ved’

Tyding og bruk

tillegg, vedheng(til ei bok)
Døme
  • sjå appendiks A

appendiks 1

substantiv hankjønn

Uttale

apenˊdiks

Opphav

same opphav som appendiks (2

Tyding og bruk

i medisin: (vedheng til) blindtarm (1);