Avansert søk

17 treff

Bokmålsordboka 2 oppslagsord

haldar

substantiv hankjønn

Betydning og bruk

reinsbukk som i paringstiden er leder for en flokk med simler og ungbukker;

haldsbukk

substantiv hankjønn

Betydning og bruk

reinsbukk som i paringstiden er leder for en flokk med simler og ungbukker;

Nynorskordboka 15 oppslagsord

haldar

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

  1. innretning til å halde noko fast eller på plass
    Døme
    • setje pæra inn i haldaren
  2. person som held noko
  3. reinsbukk som i paringstida held ein flokk av simler og ungbukkar saman mot andre bukkar;

telysestake, teljosestake

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

haldar for telys;

telyshaldar, teljoshaldar

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

haldar for telys;

tenakel

substantiv hankjønn

Opphav

seinlatin tenaculum ‘tong’

Tyding og bruk

stativ eller haldar til manuskript

haldsbukk

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

reinsbukk som i paringstida held ein flokk av simler og ungbukkar saman mot andre bukkar;

brakett

substantiv hankjønn

Uttale

braketˊt

Opphav

av engelsk bracket

Tyding og bruk

haldar (1) som ein kan feste noko til eller feste noko med
Døme
  • brakettar til veggmontering

klips

substantiv hankjønn eller inkjekjønn

Opphav

frå engelsk , av clip ‘haldar, klemme’

Tyding og bruk

  1. fjørande klemme (1, 3)
  2. smykke festa med klemme;
    jamfør øyreklips

bretthaldar

substantiv hankjønn

Opphav

av brett (2 og haldar

Tyding og bruk

innretning som tener til å halde på plass eitt eller fleire brett

-ar 2

substantiv hankjønn

Opphav

norrønt -ari; opphavleg frå latin -arius

Tyding og bruk

  1. etterledd brukt til å lage substantiv som nemner yrke eller utøvar;
    i ord som bakar, domar, fiskar og klokkar
  2. etterledd brukt til å lage substantiv som nemner ting, reiskap eller apparat;
    i ord som haldar, spreiar og visar
  3. etterledd brukt til å lage substantiv som er innbyggjarnamn;
    i ord som berlinar og bergensar
  4. etterledd som lagar substantiv av talord;
    i ord som einar, tiar og tolvar

hylleknekt

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

vinkelforma haldar som ei hylle kviler på;
jamfør knekt (4)