Nynorskordboka
våpendragar
substantiv hankjønn
| eintal | fleirtal | ||
|---|---|---|---|
| ubunden form | bunden form | ubunden form | bunden form |
| ein våpendragar | våpendragaren | våpendragarar | våpendragarane |
Opphav
etter tyskTyding og bruk
- trufast meiningsfelle eller støttespelar
Døme
- den lojale våpendragaren til partileiaren;
- regjeringa får hjelp av sine ideologiske våpendragarar
- om eldre forhold: væpnar
Døme
- ein våpendragar til kongen