Nynorskordboka
velar 1
substantiv hankjønn
| eintal | fleirtal | ||
|---|---|---|---|
| ubunden form | bunden form | ubunden form | bunden form |
| ein velar | velaren | velarar | velarane |
Opphav
av velar (2Tyding og bruk
i språkvitskap: velar språklyd
| eintal | fleirtal | ||
|---|---|---|---|
| ubunden form | bunden form | ubunden form | bunden form |
| ein velar | velaren | velarar | velarane |