Nynorskordboka
vatt
substantiv hankjønn eller inkjekjønn
kjønn | eintal | fleirtal | ||
---|---|---|---|---|
ubunden form | bunden form | ubunden form | bunden form | |
hankjønn | ein vatt | vatten | vattar | vattane |
inkjekjønn | eit vatt | vattet | vatt | vatta |
Opphav
gjennom tysk og, nederlandsk, frå mellomalderlatin wadda; kanskje opphavleg arabisk batin ‘(vattert) fôr’Tyding og bruk
- (plate av) laust samantvinna (bomulls)fibrar
- reinse eit sår med vatt vætt i sprit;
- pynte med granbar og vatt;
- isolere med vatt
- i overført tyding:
- pakke meiningane inn i vatt – uttale seg varsamt