Nynorskordboka
vams
substantiv hankjønn
| eintal | fleirtal | ||
|---|---|---|---|
| ubunden form | bunden form | ubunden form | bunden form |
| ein vams | vamsen | vamsar | vamsane |
Opphav
gjennom tysk, frå gammalfransk wambais ‘våpenfrakk’; av mellomalderlatin wambasium ‘brodert våpentrøye’Tyding og bruk
sid, tjukk trøye
Døme
- ein handvoven vams