Artikkelside

Nynorskordboka

ulòt, ulot

substantiv hankjønn eller inkjekjønn
Bøyningstabell for dette substantivet
kjønneintalfleirtal
ubunden formbunden formubunden formbunden form
hankjønnein ulotulotenulotarulotane
ein ulòtulòtenulòtarulòtane
inkjekjønneit ulotulotetulotulota
eit ulòtulòtetulòtulòta

Opphav

av lòt (1

Tyding og bruk

  1. Døme
    • vere i ulòt
  2. dårleg eigenskap eller lag;
    Døme
    • han har det ulòtet at han lett blir arg