Nynorskordboka
tamp
substantiv hankjønn
eintal | fleirtal | ||
---|---|---|---|
ubunden form | bunden form | ubunden form | bunden form |
ein tamp | tampen | tampar | tampane |
Opphav
frå lågtyskTyding og bruk
- ende av tau eller kjetting
Døme
- halde i tampen
- juling (1), slag (av ein tauende)
Døme
- få tamp som straff
- rå, grov kar;jamfør bondetamp
Døme
- ein hissig tamp
Faste uttrykk
- på tampheilt til enden
- jobbe døgnet på tamp
- på tampenpå slutten;
i siste delen- på tampen av året;
- skåringa kom på tampen av kampen
- ta/få tamp ifeste tau i
- få tamp i ei synkande skute;
- ta ein ekstra tamp i båten
- tampen brenni gøymeleik: målet er nært