Nynorskordboka
struma
substantiv hankjønn
| eintal | fleirtal | ||
|---|---|---|---|
| ubunden form | bunden form | ubunden form | bunden form |
| ein struma | strumaen | strumaar | strumaane |
| strumaer | strumaene | ||
Opphav
frå latinTyding og bruk
sjukleg forstørring av skjoldbruskkjertelen
Døme
- struma heng ofte saman med jodmangel