Nynorskordboka
stomn
substantiv hankjønn
| eintal | fleirtal | ||
|---|---|---|---|
| ubunden form | bunden form | ubunden form | bunden form |
| ein stomn | stomnen | stomnar | stomnane |
Opphav
norrønt stofn; samanheng med stuvTyding og bruk
- kraftig, loddrett del av eit tre eller ei stor plante som går frå rota og deler seg ut i greiner;
- i språkvitskap: del av eit ord som er att når bøyingsendingar er tekne bort;