Nynorskordboka
stola
substantiv hankjønn
| eintal | fleirtal | ||
|---|---|---|---|
| ubunden form | bunden form | ubunden form | bunden form |
| ein stola | stolaen | stolaar | stolaane |
| stolaer | stolaene | ||
Opphav
frå latin ‘lang kjole’Tyding og bruk
- breitt band til å ha over skuldrene, brukt av geistlege under embetshandlingar
- stykke av dyrt stoff eller pelsverk til å ha over skuldrene
Døme
- ho bar ein stola av mink over kjolen