Nynorskordboka
standbein
substantiv inkjekjønn
eintal | fleirtal | ||
---|---|---|---|
ubunden form | bunden form | ubunden form | bunden form |
eit standbein | standbeinet | standbein | standbeina |
Opphav
av stand (1Tyding og bruk
bein eller fot som den meste av vekta kviler på
Døme
- standbeinet til statuen;
- alpinisten må kvile standbeinet