Nynorskordboka
spirant
substantiv hankjønn
| eintal | fleirtal | ||
|---|---|---|---|
| ubunden form | bunden form | ubunden form | bunden form | 
| ein spirant | spiranten | spirantar | spirantane | 
Opphav
frå latin, av spirare ‘ande’Tyding og bruk
språklyden frikativ (1
Døme
- ‘f’ og ‘s’ er spirantar