Nynorskordboka
snurre
snurra
verb
| infinitiv | presens | preteritum | presens perfektum | imperativ |
|---|---|---|---|---|
| å snurraå snurre | snurrar | snurra | har snurra | snurr!snurra!snurre! |
| perfektum partisipp | presens partisipp | |||
|---|---|---|---|---|
| hankjønn / hokjønn | inkjekjønn | bunden form | fleirtal | |
| snurra + substantiv | snurra + substantiv | den/det snurra + substantiv | snurra + substantiv | snurrande |
Opphav
lydordTyding og bruk
- gje ein surrande eller mest durande lyd
Døme
- rokkehjulet snurrar og mel
Døme
- hjula i drivverket snurrar rundt;
- snurre rundt på hælen;
- han snurra glaset mellom fingrane;
- snurre lua mellom hendene