Nynorskordboka
pragmatikar
substantiv hankjønn
| eintal | fleirtal | ||
|---|---|---|---|
| ubunden form | bunden form | ubunden form | bunden form |
| ein pragmatikar | pragmatikaren | pragmatikarar | pragmatikarane |
Opphav
frå gresk av pragma ‘verksemd’Tyding og bruk
person, politikar som legg vekt på eller er tilhengjar av pragmatiske løysingar, pragmatiske teoriar