Nynorskordboka
okarina
substantiv hankjønn
eintal | fleirtal | ||
---|---|---|---|
ubunden form | bunden form | ubunden form | bunden form |
ein okarina | okarinaen | okarinaar | okarinaane |
okarinaer | okarinaene |
Opphav
frå italiensk , av oca ‘gås’Tyding og bruk
eggforma blåseinstrument av leire eller porselen;