Nynorskordboka
muting 1
substantiv hokjønn
| eintal | fleirtal | ||
|---|---|---|---|
| ubunden form | bunden form | ubunden form | bunden form |
| ei muting | mutinga | mutingar | mutingane |
Opphav
av mute (3Tyding og bruk
- det å mute
Døme
- bli arrestert for muting
Døme
- ta imot muting
| eintal | fleirtal | ||
|---|---|---|---|
| ubunden form | bunden form | ubunden form | bunden form |
| ei muting | mutinga | mutingar | mutingane |