Nynorskordboka
moabitt
substantiv hankjønn
| eintal | fleirtal | ||
|---|---|---|---|
| ubunden form | bunden form | ubunden form | bunden form |
| ein moabitt | moabitten | moabittar | moabittane |
Opphav
etter namnet til stamfaren og landet Moab, jamfør 1. Mos 19Tyding og bruk
i bibelmål: person frå landet Moab aust for Daudehavet