Nynorskordboka
maurar
substantiv hankjønn
| eintal | fleirtal | ||
|---|---|---|---|
| ubunden form | bunden form | ubunden form | bunden form |
| ein maurar | mauraren | maurarar | maurarane |
Opphav
av latin Maurus ‘nordvestafrikanar’, av gresk mauros ‘svart, mørk’; jamfør mauritaniarTyding og bruk
arabar som heldt til i middelhavsområdet, særleg i Spania, i mellomalderen