Nynorskordboka
maie
maia
verb
| infinitiv | presens | preteritum | presens perfektum | imperativ |
|---|---|---|---|---|
| å maiaå maie | maiar | maia | har maia | mai!maia!maie! |
| perfektum partisipp | presens partisipp | |||
|---|---|---|---|---|
| hankjønn / hokjønn | inkjekjønn | bunden form | fleirtal | |
| maia + substantiv | maia + substantiv | den/det maia + substantiv | maia + substantiv | maiande |
Opphav
gjennom eldre dansk ‘pynte (kyrkjer, hus) med lauv’; frå lågtysk meien, med forelda tyding ‘nysprotte lauv’Faste uttrykk
- maie seg utspjåke seg til