Nynorskordboka
lisensiat
substantiv hankjønn
| eintal | fleirtal | ||
|---|---|---|---|
| ubunden form | bunden form | ubunden form | bunden form |
| ein lisensiat | lisensiaten | lisensiatar | lisensiatane |
Opphav
frå mellomalderlatin , opphavleg ‘person som har fått løyve til å førelese ved universitetet’Tyding og bruk
person som har teke lisensiatgraden