Nynorskordboka
kvalm 2
adjektiv
| eintal | fleirtal | ||
|---|---|---|---|
| hankjønn / hokjønn | inkjekjønn | bunden form | |
| kvalm | kvalmt | kvalme | kvalme |
| gradbøying | ||
|---|---|---|
| komparativ | superlativ ubunden form | superlativ bunden form |
| kvalmare | kvalmast | kvalmaste |
Opphav
av kvalm (1Tyding og bruk
- som kjenner kvalme
Døme
- bli kvalm og spy;
- tala er til å bli kvalm av
- som fører til kvalme eller ulyst
Døme
- ein kvalm drikk;
- den kvalme røyklukta;
- ei kvalm kjensle av urettvise
- brukt som adverb
- det smaker kvalmt
- om luft: tjukk og kvelande;lummer og trykkjande
Døme
- kvalm og innestengd luft