Nynorskordboka
karoten
substantiv inkjekjønn
eintal | fleirtal | ||
---|---|---|---|
ubunden form | bunden form | ubunden form | bunden form |
eit karoten | karotenet | karoten | karotena |
Uttale
karoteˊnOpphav
frå latin, av carota ‘gulrot’Tyding og bruk
gulraudt hydrokarbon som blir laga i planter, først funne i gulrot