Nynorskordboka
haremat
substantiv hankjønn
| eintal | fleirtal | ||
|---|---|---|---|
| ubunden form | bunden form | ubunden form | bunden form |
| ein haremat | harematen | harematar | harematane |
Opphav
av hare (1Tyding og bruk
eittårig plante i korgplantefamilien med greinete stengel og små korger med gule blomstrar;
Lapsana communis