Nynorskordboka
hann, hanne
substantiv hankjønn
| eintal | fleirtal | ||
|---|---|---|---|
| ubunden form | bunden form | ubunden form | bunden form |
| ein hann | hannen | hannar | hannane |
| ein hanne | |||
Opphav
av hanTyding og bruk
dyr, plante eller skapning av hankjønn (1);
til skilnad frå ho (1
Døme
- bjørnen var ein stor hann;
- hannen og hoa har ofte ulik fjørdrakt