Nynorskordboka
glir
substantiv hankjønn
| eintal | fleirtal | ||
|---|---|---|---|
| ubunden form | bunden form | ubunden form | bunden form |
| ein glir | gliren | glirar | glirane |
Opphav
av glireTyding og bruk
- det å glire
- person som glirer
| eintal | fleirtal | ||
|---|---|---|---|
| ubunden form | bunden form | ubunden form | bunden form |
| ein glir | gliren | glirar | glirane |