Nynorskordboka
armada
substantiv hankjønn
| eintal | fleirtal | ||
|---|---|---|---|
| ubunden form | bunden form | ubunden form | bunden form |
| ein armada | armadaen | armadaar | armadaane |
| armadaer | armadaene | ||
Uttale
armaˊdaOpphav
frå spansk ‘væpna styrke, krigsflåte’; samanheng med armereTyding og bruk
- (stor) krigsflåte
Døme
- den spanske armadaen
- i overført tyding: uhorveleg mengd
Døme
- ein heil armada av motorsyklar