Nynorskordboka
fulltreffar
substantiv hankjønn
fulltreff
substantiv hankjønn eller inkjekjønn
kjønn | eintal | fleirtal | ||
---|---|---|---|---|
ubunden form | bunden form | ubunden form | bunden form | |
hankjønn | ein fulltreff | fulltreffen | fulltreffar | fulltreffane |
ein fulltreffar | fulltreffaren | fulltreffarar | fulltreffarane | |
inkjekjønn | eit fulltreff | fulltreffet | fulltreff | fulltreffa |