Nynorskordboka
fløytar
substantiv hankjønn
| eintal | fleirtal | ||
|---|---|---|---|
| ubunden form | bunden form | ubunden form | bunden form |
| ein fløytar | fløytaren | fløytarar | fløytarane |
Opphav
av fløyte (4Tyding og bruk
om eldre forhold: person som fløyter tømmer;
| eintal | fleirtal | ||
|---|---|---|---|
| ubunden form | bunden form | ubunden form | bunden form |
| ein fløytar | fløytaren | fløytarar | fløytarane |