Nynorskordboka
fjetre 2
fjetra
verb
| infinitiv | presens | preteritum | presens perfektum | imperativ |
|---|---|---|---|---|
| å fjetraå fjetre | fjetrar | fjetra | har fjetra | fjetr!fjetra!fjetre! |
| perfektum partisipp | presens partisipp | |||
|---|---|---|---|---|
| hankjønn / hokjønn | inkjekjønn | bunden form | fleirtal | |
| fjetra + substantiv | fjetra + substantiv | den/det fjetra + substantiv | fjetra + substantiv | fjetrande |
Opphav
norrønt fjǫtra ‘binde’Tyding og bruk
trollbinde, fortrylle
Døme
- songen fjetra han
Faste uttrykk
- som fjetratrollbunden, lamslegen
- ho stod som fjetra og stirde