Nynorskordboka
randoné, randone
substantiv hankjønn
eintal | fleirtal | ||
---|---|---|---|
ubunden form | bunden form | ubunden form | bunden form |
ein randone | randoneen | randonear | randoneane |
ein randoné | |||
randonéen | randonéar | randonéane |
Uttale
randoneˊOpphav
av fransk randonnée ‘lang tur’Tyding og bruk
det å gå på ski (med fellar) oppover i bratt terreng og drive frikøyring ned frå toppen