Bokmålsordboka
mutant 2
adjektiv
| entall | flertall | ||
|---|---|---|---|
| hankjønn / hunkjønn | intetkjønn | bestemt form | |
| mutant | mutant | mutante | mutante |
Opphav
fra latin , av mutereBetydning og bruk
som er resultat av mutasjon;
mutert
Eksempel
- mutante gener
| entall | flertall | ||
|---|---|---|---|
| hankjønn / hunkjønn | intetkjønn | bestemt form | |
| mutant | mutant | mutante | mutante |