Bokmålsordboka
snargjort
adjektiv
| entall | flertall | ||
|---|---|---|---|
| hankjønn / hunkjønn | intetkjønn | bestemt form | |
| snargjort | snargjort | snargjorte | snargjorte |
Betydning og bruk
som kan gjøres i en fart;
lett gjort
Eksempel
- det er ikke snargjort
| entall | flertall | ||
|---|---|---|---|
| hankjønn / hunkjønn | intetkjønn | bestemt form | |
| snargjort | snargjort | snargjorte | snargjorte |