Bokmålsordboka
slagrammet, slagramma
adjektiv
| entall | flertall | ||
|---|---|---|---|
| hankjønn / hunkjønn | intetkjønn | bestemt form | |
| slagramma | slagramma | slagramma | slagramma |
| slagrammet | slagrammet | slagrammede | slagrammede |
| slagrammete | slagrammete | ||
Betydning og bruk
som har hatt slag (1, 5)