prins
substantiv hankjønn
Opphav
gjennom fransk; frå latin ‘den som tek førsteplassen’Tyding og bruk
- son til (regjerande) monark;ikkje-regjerande mannleg medlem av eit kongehus
Døme
- prinsen av Danmark
- mannleg medlem av eit fyrstehus i ein mindre stat eller delstat
Døme
- prins Albert av Monaco