Nynorskordboka
vitnesbyrd
substantiv inkjekjønn
eintal | fleirtal | ||
---|---|---|---|
ubunden form | bunden form | ubunden form | bunden form |
eit vitnesbyrd | vitnesbyrdet | vitnesbyrd | vitnesbyrda |
Opphav
jamfør norrønt vitnisburðrTyding og bruk
- utsegn bygd på personleg kjennskap
Døme
- kome med eit vitnesbyrd;
- rangt vitnesbyrd
- i religiøst språk: vedkjenning frå truande
- teikn, prov
Døme
- eit vitnesbyrd om framgang
- dokument som viser at ein har bestått eksamen;