Nynorskordboka
vindel
substantiv hankjønn
| eintal | fleirtal | ||
|---|---|---|---|
| ubunden form | bunden form | ubunden form | bunden form |
| ein vindel | vindelen | vindlar | vindlane |
Opphav
norrønt vindli; av vinde (2Tyding og bruk
slyngplante av slekta Convolvulus i vindelfamilien
| eintal | fleirtal | ||
|---|---|---|---|
| ubunden form | bunden form | ubunden form | bunden form |
| ein vindel | vindelen | vindlar | vindlane |