Nynorskordboka
unnakomen, unnakommen
adjektiv
eintal | fleirtal | ||
---|---|---|---|
hankjønn / hokjønn | inkjekjønn | bunden form | |
unnakomen | unnakome | unnakomne | unnakomne |
unnakommen | unnakomme |
Opphav
som kom(m)enTyding og bruk
- komen bort frå noko(n), rømd
eintal | fleirtal | ||
---|---|---|---|
hankjønn / hokjønn | inkjekjønn | bunden form | |
unnakomen | unnakome | unnakomne | unnakomne |
unnakommen | unnakomme |