Nynorskordboka
tilbringar
substantiv hankjønn
eintal | fleirtal | ||
---|---|---|---|
ubunden form | bunden form | ubunden form | bunden form |
ein tilbringar | tilbringaren | tilbringarar | tilbringarane |
Opphav
tysk ZubringerTyding og bruk
- del i skytevåpen som fører ei patron frå magasinet til ladestilling
- maskindel som fører noko frå ein stad til ein annan