Nynorskordboka
taudraging
substantiv hokjønn
eintal | fleirtal | ||
---|---|---|---|
ubunden form | bunden form | ubunden form | bunden form |
ei taudraging | taudraginga | taudragingar | taudragingane |
Tyding og bruk
- konkurranse der to lag eller to personar dreg i kvar sin tauende;
- i overført tyding: stode med harde tingingar;
Døme
- politiske taudragingar