Nynorskordboka
strid 1
substantiv hankjønn
| eintal | fleirtal | ||
|---|---|---|---|
| ubunden form | bunden form | ubunden form | bunden form | 
| ein strid | striden | stridar | stridane | 
Opphav
norrønt stríðTyding og bruk
- Døme- dra i strid;
- falle i strid
 
- mangel på samhøve;Døme- vedtaket står i strid med mønsterplanen;
- handle stikk i strid med avtala
 
Faste uttrykk
- stridens epledet striden handlar om