Nynorskordboka
blåklokke
substantiv hokjønn
| eintal | fleirtal | ||
|---|---|---|---|
| ubunden form | bunden form | ubunden form | bunden form |
| ei blåklokke | blåklokka | blåklokker | blåklokkene |
Tyding og bruk
plante i klokkefamilien med blå, klokkeforma blomstrar;
Campanula rotundifolia