Nynorskordboka
sjømannskap
substantiv hankjønn eller inkjekjønn
kjønn | eintal | fleirtal | ||
---|---|---|---|---|
ubunden form | bunden form | ubunden form | bunden form | |
hankjønn | ein sjømannskap | sjømannskapen | sjømannskapar | sjømannskapane |
inkjekjønn | eit sjømannskap | sjømannskapet | sjømannskap | sjømannskapa |
Opphav
av mannskap (1Tyding og bruk
evne til å føre, styre eit fartøy;
praktisk dugleik som sjømann
Døme
- vise stor sjømannskap i uvêret