Nynorskordboka
isbrann
substantiv hankjønn
| eintal | fleirtal | ||
|---|---|---|---|
| ubunden form | bunden form | ubunden form | bunden form |
| ein isbrann | isbrannen | isbrannar | isbrannane |
Tyding og bruk
skade på planter som ligg under eit tynt islag som sola skin gjennom om våren;
Døme
- isbrann på plenen