Nynorskordboka
induktans
substantiv hankjønn
| eintal | fleirtal | ||
|---|---|---|---|
| ubunden form | bunden form | ubunden form | bunden form |
| ein induktans | induktansen | induktansar | induktansane |
Opphav
av latin inductus, av inducere ‘føre inn’Tyding og bruk
i fysikk: motstand som ein spole eller leidning gjer mot endring i straumkrinsen