Nynorskordboka
skugge 3
skugga
verb
| infinitiv | presens | preteritum | presens perfektum | imperativ |
|---|---|---|---|---|
| å skuggaå skugge | skuggar | skugga | har skugga | skugg!skugga!skugge! |
| perfektum partisipp | presens partisipp | |||
|---|---|---|---|---|
| hankjønn / hokjønn | inkjekjønn | bunden form | fleirtal | |
| skugga + substantiv | skugga + substantiv | den/det skugga + substantiv | skugga + substantiv | skuggande |
Opphav
frå svenskFaste uttrykk
- skugge banatrekkje seg bort
- dei har skugga bana i kontroversielle saker
- skugge unnaunndra seg;
vegre seg- han var ikkje den som skugga unna ein kamp