Nynorskordboka
sjølvoppfyllande
adjektiv
eintal | fleirtal | ||
---|---|---|---|
hankjønn / hokjønn | inkjekjønn | bunden form | |
sjølvoppfyllande | sjølvoppfyllande | sjølvoppfyllande | sjølvoppfyllande |
Tyding og bruk
som går i oppfylling utan påverknad utanfrå
Faste uttrykk
- sjølvoppfyllande profetidet at forventingar til at noko særskilt skal hende, medverkar til at det faktisk hender